Allt du velat veta om solskydd – hudterapeuten guidar

Solens fördelar och nackdelar

Solen är härlig att vara i, den värmer skönt och gör dagarna ljusa. Det stimulerar produktionen av D-vitamin och kan också lindra symtomen från vissa hudsjukdomar, som till exempel akne eller eksem. Men det kommer också med en baksida. Runt 80–90% av alla hudförändringar, som till exempel pigmenteringar, rynkor, linjer och försämrad elasticitet orsakas också av solens UV-strålar. Det kan ge solallergi och soleksem, men också skapa ljusöverkänslighet, förvärra vissa hudsjukdomar (rosacea stimuleras till exempel av värme) och i värsta fall leda till att cellförändringar utvecklas i huden, som senare kan leda till hudcancer. Därför är det viktigt att ha solvett och skydda huden mot solens farliga strålar.

När är det dags för solskydd?

Allt som exponeras för solen ska ha solskydd. Därför ska du helst använda solskydd året om, och alltid när solen skiner. Det är även viktigt att komma ihåg att snö reflekterar solen, så det är minst lika viktigt på vintern! Ett tips är att skaffa smink med SPF och dagkräm med SPF, även om det inte skyddar lika bra som solskydd så ger det i alla fall något slags skydd. Kom ihåg också att solen alltid är som starkast kl. 11-15, då gäller det att ha ett högt solskydd eller allra helst vara i skuggan. Ett annat bra sätt att skydda dig mot solen är att använda täckande kläder (solkläder till barn är ett hett tips). 

Visste du att…

• En vit bomullströja motsvarar ungefär SPF10
• En svart bomullströja motsvarar ungefär SPF15

Hur hög SPF behövs?

En gammal sägning är att SPF30 gör att du kan vara ute i solen 30 gånger längre. Men det är en sanning med modifikation, då det också beror på hur stark solen är där du är, vad klockan är och hur solkänslig din hud är. Det bästa är att göra det enkelt för dig själv och välja en hög SPF, mellan 30 och 50! Det är en myt att du inte får färg av hög SPF – det tar kanske lite längre tid, men du skyddar huden och får samma färg som dessutom sitter kvar längre. Har du fått mycket färg efter en dag i solen, har det gått för snabbt.

Visste du detta om solskydd...  Du kan ta reda på aktuellt UV-index, det vill säga hur stark solen är. På minsoltid.se (en webbtjänst från Strålsäkerhetsmyndigheten) kan du räkna ut UV-index för den plats du befinner dig på.

Hur mycket solkräm ska användas?

Till en helkroppsinsmörjning behövs ungefär en näve solkräm, cirka 1 dl. Till ansiktet är ett bra ”måttband” pek- och långfingret. Håll ut dessa som ett peacetecken och applicera krämen längs med fingrarna. Låter det mycket? Det är vanligt att många tar för lite solkräm. Har du kvar solskydd efter säsongen har du helt klart använt för liten mängd. Smörj därför in dig ordentligt – det gör inget om det blir väldigt vitt i början. Kom ihåg att solskyddet alltid kommer sist i hudvårdsrutinen för att det ska ligga överst och skydda.

Kom ihåg! Även om många ansiktskrämer och smink innehåller solskydd idag så är det viktigt att ta med sig att det är mängden produkt som är avgörande för att uppnå det faktiska solskyddet krämen anger. Applicera ett rikt lager av din ansiktskräm med SPF eller solkräm för ansiktet för att uppnå fullgott skydd.

Olika typer av UV-filter

Solskydd eller "UV-filter" brukar delas upp i kemiskt och fysikaliskt filter. Båda skyddar huden mot solen, men på olika sätt. Det framgår alltid på produkten vilket typ av filter det är, men såhär skiljer de sig:

Fysikaliskt filter

Solskydd med fysikaliskt filter eller mineralfilter innehåller naturliga mineraler från zinkoxid och/eller titaniumdioxid. Konsistensen på dessa krämer är ofta lite tjockare och lägger sig som en vit skyddande hinna på huden. När solens strålar sen når din hud reflekteras det bort, UV-strålningen går inte ner i huden. Fysikaliska filter skyddar direkt – och då mot både UVA och UVB. Eftersom fysikaliska filter är naturliga, är de ofta också ekologiska och har ett helhetstänk kring miljö.

Kemiskt filter

Syntetiska eller kemiska solskydd består av många olika typer av filter som skyddar mot antingen UVA, UVB eller både och. De fungerar på så vis att det absorberar UV-strålningen och omvandlar det till ofarlig strålning. Dessa solskydd har ofta lite tunnare konsistens och är lättare att applicera, dock kan ta det ta upp till 20 minuter innan du får ett fullt skydd.

Skillnaden mellan UVA och UVB

Ultraviolett strålning (UV) delas in i UVA, UVB och UVC beroende på hur stark och energirik den är. UVC-strålarna absorberas och fångas upp av jordens atmosfär, så det är bara UVA och UVB-strålningen som når oss.

Både UVA och UVB kan orsaka hudförändringar, pigmenteringar och ett för tidigt åldrande av huden. Skillnaden är att UVB utgör runt 90% av solens strålar och även hjälper huden att bygga ett skyddande pigment och stimulerar produktionen av D-vitamin. Det är dessa stålar som kan göra att du bränner dig och därför finns UVB-skydd i alla solskydd. UVA går djupare ner i huden än UVB och är mer skadligt på sikt. UVA-skydd finns i de flesta solkrämer idag, men kolla alltid efter symbolen på förpackningen. Märkningen på en produkt indikerar att produkten har tillräckligt med UVA-skydd för att vara godkänd, det vill säga minst 1/3 av skyddet skyddar mot UVA-strålar.

Visste du detta om solskydd...  UVA-strålar tränger även igenom glas! Därför är det viktigt att skydda dig mot solen – även när du sitter längre sträckor i bilen.

Vad gäller för nanopartiklar i solskydd?

I vissa solskydd har man valt att göra ingredienserna mikroskopiskt små – i nanostorlek. Det är något man oftast gör i just fysikaliska solskydd för att undvika den vita hinnan och göra krämen lättare att smörja in. Huruvida nanopartiklar i solkrämer tränger djupare ner i huden, är en vattendelare. Nanopartiklar redovisas i innehållsförteckningen med (nano) direkt efter ämnet som förekommer i nanoform.

Kan jag använda solkrämen från förra sommaren?

Precis som på andra hudvårdsprodukter har solskydd en ”open jar”-symbol på baksidan av solkrämen, som indikerar hur länge en öppnad produkt håller. Kom ihåg bara att den indikationen gäller produkter som förvaras mörkt och svalt. Temperaturskillnaderna som många solskydd ofta utsätts för förkortar livslängden på produkten, vilket gör att skyddet avtar. Därför bör du inte använda samma solkrämer som förra säsongen, men har du kvar solskydd efter förra säsongen har du som sagt använt för liten mängd.

Vad ska jag göra om jag bränt mig i solen?

Om du råkar bränna dig, se till att ha en bra after sun redo. Dessa produkter innehåller ofta ingredienser som lugnar och ser till att huden återhämtar sig snabbare, som till exempel aloe vera. Ett tips är att förvara din after sun i kylskåpet, för att svalka huden lite extra. Kom ihåg att du aldrig ska exponera din röda, brända hud i solen. Röd hud = Skadad hud. Då är det skugga och solhatt som gäller.

Visste du detta om solskydd... Vissa läkemedel kan öka hudens känslighet för UV-strålning. Kontrollera därför bipacksedeln på dina mediciner innan du slänger dig på solstolen.

Håll koll på dina leverfläckar

Solen framkallar pigmentfläckar, därav att det kallas "solfläckar". Det är oftast ofarligt, men om du upplever att en leverfläck eller prick på kroppen kliar, har ändrat färg eller fått en annan form – ta kontakt med en vårdcentral och gör en enkel ”prick-koll”. Många gånger kan du även göra det smidigt online. Ta det säkra före det osäkra och håll koll på dina prickar!