IBS-mage: vanliga symtom och råd för dig med känslig mage

Vad är IBS?

IBS står för irritable bowel syndrome och är en funktionell störning i tarmen. Det innebär att tarmen är extra känslig och att magen kan reagera med återkommande besvär, utan att det alltid finns en annan tydlig sjukdom i tarmen bakom.

Vanliga besvär vid IBS är:

• ont eller kramp i magen
• diarré, förstoppning eller att det växlar mellan båda
• gaser och uppblåsthet
• oregelbundna toalettvanor

Många märker också att magen reagerar i samband med måltider eller under perioder med mer stress.

Vanliga symtom på IBS

Alla kan få ont i magen ibland. Vid IBS är det vanligt att besvären kommer tillbaka och påverkar vardagen under en längre tid.

Vanliga symtom vid IBS	Så kan det kännas
Återkommande ont i magen	Magen kan göra ont eller krampa till och från
Besvär i samband med toalettbesök	Symtomen kan förändras efter att du har varit på toaletten
Förändrad avföring	Avföringen kan vara lös, hård eller växla mellan båda
Oregelbundna toalettvanor	Du kan behöva gå oftare, mer sällan eller mer oregelbundet än vanligt
Orolig eller gasig mage	Magen kan kännas uppblåst, orolig eller full av gaser

Det är vården som ställer diagnosen IBS. Ibland behöver andra orsaker till besvären först uteslutas.

Får du mer magbesvär efter att du har ätit?

Om du har IBS kan magen reagera tydligt i samband med måltider. Vanliga besvär är gaser, uppblåsthet, diarré och ont i magen. En del märker att symtomen förvärras av vissa livsmedel, särskilt sådana som innehåller kolhydrater som kan vara svårare för tarmen att hantera.

FODMAP kan hjälpa dig att förstå vad magen reagerar på

FODMAP är en kostmetod som kan användas för att undersöka om vissa kolhydrater triggar symtom vid IBS. Metoden går ut på att du under en period minskar mängden livsmedel med fermenterbara kolhydrater och sedan återintroducerar dem stegvis. På så sätt kan du få en tydligare bild av vad just din mage reagerar på.

Eftersom FODMAP kan vara svår att genomföra på egen hand är det bra att ta hjälp av en dietist, särskilt om du har återkommande eller tydliga besvär.

Vad kan man göra själv vid IBS?

Det finns flera saker som kan hjälpa dig att minska besvären:

• skriv matdagbok för att se om vissa livsmedel verkar förvärra symtomen
• undvik mat och dryck som du märker att magen reagerar på
• prova att äta mindre portioner men oftare
• rör på dig regelbundet
• försök minska stress om du upplever att magen påverkas
• försök ha regelbundna toalettvanor

Det kan ta tid att förstå vad som fungerar bäst, eftersom IBS kan se olika ut från person till person.

När bör du söka vård?

Kontakta vården om du misstänker IBS, särskilt om:

• du är över 50 år och får nya magbesvär
• du går ner i vikt eller får sämre aptit
• dina avföringsvanor förändras tydligt
• du ser blod i avföringen

Sök vård snabbt om:

• du plötsligt får mycket ont i magen
• du har svart eller blodigt bajs
• du kräks blod eller om kräkningen ser ut som kaffesump

Receptfria allternativ

Vid IBS finns ingen enskild behandling som passar alla. Vad som kan hjälpa beror på vilka besvär du har, till exempel gaser, diarré eller förstoppning. Receptfria produkter kan ibland lindra enskilda symtom, men om besvären är nya, kraftiga eller återkommer ofta är det viktigt att få en medicinsk bedömning.

Fråga gärna Apohems farmaceuter om råd om du är osäker på vilken egenvård som kan passa dina symtom.